Kennelträff 2012

Ja så hade vi då kennelträff i Winndann’s tecken i helgen och vilken underbar helg det blev!

Jag for ner på fredagen och anlände till ett supermysigt Finnbo Gård, önskar man själv bodde så fint, någon gång i framtiden kanske. Var ett gäng som redan var på plats och kvällen avslutades med en massa hundprat och mys innan man kröp till kojs. Fick dela rum med Maria D (Wille, G-kullen, Aston Tollare) och Annelie (Gem G-kullen, Cleo C-kullen). Vilka mysiga rumskompisar alltså!

Frukosten serverades kl.09.00 på morgonen och sen delades vi in i lag som hade uppgiften att komma på ett trick som vi skulle lära våra hundar, vilket sen skulle visas upp för de andra. Vårt lag bestod av:

Mig och Fri, Eva och Fame (Tomten), Eva-Karin och Fanny, Sussie och Flinga, Maria och Wille och Annelie med Gem, G -och F-kullarna alltså plus Tomten, (som också börjar på F så hon passade in fin fint).

Vi valde att lära hundarna hoppa genom våra armar, och det är verkligen häftigt vad man kan lära en hund på bara en förmiddag alltså så häftigt.

 

Tomten kör hela tricket som vi hade till uppvisningen, först vinka sen hoppa

Wille övar på att snurr innan han ska hoppa

 

Fris färdiga trick, bästa skrutten!

 

På eftermiddagen blev det vallning, och olyckligtvis hände en olycka med ett av fåren. När de kommit in i 25 och Ann kliver in med lilla Hellen hoppar de ut (fåren alltså) och efter lite lite tumult hoppar 2 av 4 in i stora hagen igen varpå ett av  dom river upp ett rejält sår på ena backbenet, stackar lite, men man blir verkligen förbluffad över djurs förmåga att tåla smärta. Hade jag fått ett sånt jack i benet hade jag legat och åmat mig på marken och detta snälla lilla får stod lugnt och stilla medan vi gjorde rent det och hon ryckte inte ens på det när vi tvättade av allt blod, hoppas nu bara att det läcker ihop bra nu.

Efter detta började vi iaf valla igen och Fri gjorde väll rätt bra ifrån sig, är mest yours truly som har det svårt, Fri åt faktiskt inte allt för mkt skit denna gång så skönt. Första vändan drev vi lite och andra balanserade vi och som sagt då gick det rätt bra, men jag måste jobba på hennes tempo och hennes ligg, för att springa bakåt är inte det lättaste eller roligaste i en lerig gropig 25:a direkt, är en vurpa som bara väntar på att hända om man säger så haha.

Efter detta blev det mat  och sen blev det tävling samt uppvisning av tricken vi tränat på, tävlingen bestod i apportering av olika saker, inte Frissans bästa gren, men helt klart det bästa kortet för dagen haha

Men trots att vi  inte presterade (hämtade iaf 1 sak haha) så hade vi andra som gjorde det. Tomten hämtade 5 saker första rundan och 6 sin andra (fick köra 2 ggr för vi var en mindre än andra laget). Fanny hämtade 5 saker och Wille 3, sammanlagt hämtade laget hela 23 saker mot det andra lagets 16 imponerande faktiskt även om vi som sagt inte bidrog överdrivet mkt haha.

Cissi var annars bäst av alla på att apportera hela 7 saker hämtade hon, gärna de allra största som fanns att tillgå.

Lördagen avslutades med mkt skratt och hundprat innan man gick upp för att lägga sig, hundarna var ganska slut ska tilläggas och sov som stockar.

Söndagen började som lördagen med frukost, sen begav sig ett gäng med Anki i spetsen ut för att testa Spår, riktigt roligt då jag och Fri aldrig gjort det förut. Fri gjorde jättebra ifrån sig trots en dålig start (mitt fel såklart) men sen gick det undan.

Sen körde Sandra Cissi som också gjorde det jättebra och hon hade heller aldrig spårat förr, otroligt vilken instinkt som finns i hundarna alltså.

Sen körde Eva-Karin med Fanny, som gick som ett skollat troll raka vägen till leksaken häftigt alltså!

Sist med inte minst gick Anneli med Cleo, som för första gången fick gå ett spår som någon annan lagt, fixade det galant så duktig!

Sen gick vi tillbaka till gården och jag har verkligen fått lust att börja spåra lite för det var riktigt kul!

Många vallade på förmiddagen och en agilitybana hade byggts upp. Fri skötte sig bra för att vara på ett nytt ställe, långhoppet ser bättre och bättre ut och farten har ökat rejält. Hon verkar vara en hund som tar det lite lugnt i början och när det sitter ökar hon farten, en riktig tänkare alltså, vilket märktes när vi skulle lära oss tricket på lördagen för det var en knacklig start och sen blev det sjukt bra.

Blev sen mat och efter det sjönk alla in i paltkoman och vi avslutade den underbara helgen med gruppfoto.

Fri med bästa Gem som hon verkligen tyckte mkt om.

16 hundar på kortet och då saknas 2, så allt som allt var det 18 hundar från Windann’s, ja Tomten räknas in där då hon är anledningen till varför Windann’s finns .

Allt som allt var vi en 26 hundar på plats och inte en enda incident, inte ens när vi tog en promenad med 21 hundar lösa, det ni mentalt bra hundar eller vad! Det är verkligen något de alla lyckats bra med i sin avel, att få hundar som verkar fungera med alla och bara det gör ju att man blir supernöjd med dom.

Så TUSEN TUSEN TACK till Maria Olsson Knutas som lät oss spendera helgen hos er, och TACK till Ann för den underbara hund jag fått, för även om hon är billig ibland så skulle jag aldrig byta ut henne mot nått.

Hoforscupen deltävling 1

Ja så hade vi på klubben kört första delen i Hofroscupen för i år, var hoppbana som stod på schemat, allt som allt blev det 6 starter i Nybörjarklassen (NB) och 2 i Tävlingsvana (TV).

Var skönt att se så många i NB-klassen då det är våra nya ekipage vi vill satsa lite extra på egentligen. Körde Frissan i NB och Kei i TV, var sen våra unga tjejer som dominerade i startlistan.

Blev mkt förvånad när jag och Fri gick och vann i NB, var säker på att nått skulle väll toka till sig, brukar liksom göra det när vi tränar, ett missat hinder eller så, och jag hade ju inte planerat att vinna heller då jag hellre sett någon ny ta första platsen, men jaja. Den enda missen var att vi fick en stor sväng där vi förlorade en massa tid men hon sög på bra och jag har märkt att hon läser linjer väldigt bra så bara jag gör rätt brukar hon fixa det mesta.

Sen var det Kei som vann i TV, men det var på håret då hon missade i slalom 2 ggr och lika gärna kunnat diska sig och då har Emma och Wilma vunnit istället.

Har nu insett att böjda tunnlar ska det tränas upp lite fart i då Fri gärna lägger ner lite i dom, men skam den som ger sig, mkt såg ju bra ut när vi körde så bara jobba på. Nu räknar man annars ner dagarna till fredag eftermiddag då jag far iväg, bara 2 jobbdagar kvar nu…..

Jodå genombrott var det!

Ja visst kom genombrottet med slalomen igår, körde idag med 2 bågar borta och en massa ”jobba jobba jobba” och hunden gick som om hon aldrig gjort förr haha.

Paus och på’t igen, lika bra denna gång, och nu blev man väll lite övermodig då hon fixade 2 bågar borta att jag tog bort ännu en ojoj se det gick ju också bra, så paus igen då och köra, men nu märktes det att hjärna jobbat mkt för 3 bågar borta fixades inte alls nu, kan hända att hon var i ett så bra flyt att hon tog den med 3 bågar borta av bara farten, så bara backa och köra igen, och farten fortsatte att vara bra.

Sen blev det lite platten också, vilken går framåt, på slutet ökade även farten vilket är det viktigaste. Får jobba med farten mkt nu, även på hinder hon ”kan”, men det märks att ju mer självförtroende hon har desto fortare börjar det gå.

Även Kei gjorde ett sjukt bra pass, och hennes slalom går då inte av för hackor inte, jälar va den hunden går nu alltså, får hoppas att det blir lika bra på tävling som på träning, men även där har jag ju sett en positiv förändring på senare tid.

Nu väntar jag annars spänt på att det ska bli fredag för då bär det av till Finnbo Gård där vi ska ha Kennelträff, sjukt spännande med mkt duktigt folk i både agility och vallning, nervös var ordet! Har lyckligtvis lyckats få Jennifer att ställa upp att vara hundvakt åt terrierdamerna så behövde inte ta husbilen ner, blir lite enklare då om man säger så.

Ett möjligt genombrott…kanske….

Ja tog mig en träningsrunda idag, fast besluten att jobba med Fris slalom som bekant inte alltid vill fungera som jag vill.

Det började bra iaf, tog 12 pinnar med en borttagen båge snabbt och bra, körde då en gång till på samma sida, och bytte sen, blev en OK gång sen började hon gå, jaha bara lägga av då, ingen idé att träna slalom i gång om man säger så.

Tog en paus för att göra ett andra försök, men med lika dåligt resultat, nu blev det gång i början och ”hopp” i slutet, frustrerande när man vet hur bra hon kan gå. Redo att helt lägga ner allt vad slalom heter tog vi ännu en paus då jag muttrade surt för mig själv, men så tänkte jag ”Nä nu jävlar ska det gå, det är bara så! Annars kan vi ju inte starta i juli som planerat!”

Tog hunden med mig och körde, och för att trissa upp henne mer körde jag ett högt ”jobba, jobba, jobba” genom hela slalomen, och se på fan vilken skillnad det blev i farten som ökade markant. Körde nu om henne igen med lika mkt pepp och snabbt och fint, körde sen 2 på andra sidan som gick lika bra. Verkar helt enkelt så att hon behöver ha peppning samt bekräftelse på att hon gör rätt, att konstant skrika ”jobba” när hon kör slalom är väll inget jag egentligen vill, men om alternativet är en hund som går slalom så är det bara att skrika, förhoppningsvis kommer det att gå att jobba bort detta bara hon får upp självförtroendet för det både kändes och såg bättre ut kan jag lova.

Sen körde vi gungan som jag börjat släppa lite på, alltså hon får åka en liten bit, detta verkar hon verkligen gilla och lite försök till tjuvstarter blir det men träningen går framåt fint, ska ge det en 2 veckor nu så kommer jag förhoppningsvis kunna släppa den hela vägen!

Blev sen ingen kontaktfälltsträning idag nu när slalomen tog så mkt energi, men hon bjöd 2 av 2 på på gungan så det börjar tydligen sitta rätt bra iaf. får ta och se om jag lägger in det i veckans träning, men om slalomen fungerar blir det den och gungan som gäller, samt lite träning på platten som inte riktigt sitter än men den är på god väg den med.

Träningx2 idag

Har idag använt uppehållet i vädret för att kunna träna ordentligt med hundarna, eller ja Fri då.

Körde första passet på morgonen, la fokus på lite slalom, och kontaktfällten både balansen och gungan.

Balansen går framåt, har jobbat lite med att få henne att kunna gå över den då hon tycker det är lite läskigt, men skam den som ger sig! Kände att det var en fråga om att få henne att fatta att det var ofarligt och i regel sker det bara de kommer över det hela, sagt och gjort, tog henne i halsbandet och ”hjälpte” henne över, och så var det bra med det, nästa sväng tog hon den själv utan problem, fokuserade vidare på kontaktfällten som börjar ta sig rätt bra nu. Hon fattar nu att det är 2av2på som gäller även om jag inte står bredvid henne, så kul att se det gå framåt.

Sen gällde det samma problem med gungan, dunsen är inga problem den fixar hon från halva så nu var det dags att köra igång med att springa upp. Tack och lov så finns det ett bord man kan använda för att stötta upp den så att jag kan vara ett stöd till henne första gången.

Även här släppte det snabbt och hon började ta den snabbt, var istället svårare för henne att ta den när jag stod längst ut och hon skulle springa mot mig, men även det släppte så smått.

Så var det slalomen då, vet inte vad jag ska säga om den, ibland känns det som om jag bara borde låta det vara och köra på, samtidigt som jag verkligen vill få upp farten i det hela. Kör nu på 6 pinnar då jag vill få snabbare belöningar och ibland ser det riktigt bra ut och ibland ja…..

Blir därför roligare att köra kontaktfällt då jag ser hur hon går framåt där till skillnad mot slalomen då, har därför en tanke på att inte lägga ner all min tid på slalomen utan istället fokusera mer på just kontaktfällten så att jag får dom att sitta samtidigt som jag kör slalom men inte med all fokus på det, framförallt som jag inte har möjlighet att köra slalom så ofta som jag skulle vilja. Lägger därför den intensivare slalomträningen längre fram då jag kommer vara ledig i sommar och därför kan träna dubbelt dessa dagar.

Men åter till dagens träning, åkte sen hem och tog en paus i träningen, för att sedan fara tillbaka för pass 2. Körde nu lite långhopp och hon hade inga problem med att ta hela, kontaktfällten såg fortsatt bra ut, och det samma gällde gungan, körde även platten för första gången och det var inga problem, fick första gången ställa mig i slutet då jag drog i släpet så att det inte låg ner på henne och hon tog den, gick sen bara runt så tog hon den som den var, DUKTIG Frissan. Körde sen även lite slalom bara 5 ggr och det går upp och ner, men vi kör på sakta men säkert.

Så det mesta går framåt, även framåtsändandet och farten har återkommit nu när löpet samt skendräktigheten gett med sig även kampen är tillbaka, men som sagt finns en viss frustration över slalomen, men vi kör på sakta sakta så får vi hoppas hon är startklar till Juli för då smäller det för oss Uppsalaveckan är det som är inplanerad som debut så får vi se hur det går…..

Världens bästa lillskruttar

Här har ni dom, världens bästa skruttar, från vänster Isa, Lillian och sist men inte minst Kei.

Våra småttingar gjorde oss så glada under söndagen! Vi var inte alls säkra på att det skulle gå, eller vi trodde inte att det skulle gå alls, men tänk vad positivt tänkande, och underbara hundar kan göra.

När vi stod där och gjorde oss klara att köra bestämde vi oss för att släppa de negativa tankarna gå in och köra för fullt och bara göra vårt absolut bästa, men att påstå att vi var annat än nervösa vore en stor underdrift. Hjärtat slog i 190, och först ut var ju jag och Kei.

Hon var lite seg i starten men ökade farten snabbt, blev lite orolig i slalomen där det såg ut som hon var påväg att glida ur (just det lerigt var ordet), men YES vi nollade!

Skyndade mig sen att byta hund medan Minna körde Isa, missade lite i början då men när jag såg upp såg det kanon ut, och även de gick imål med en nolla och en tid som låg nära Keis, vilket var bra, tydde på att vi var jämna, så var det Lillian kvar, och jag är så glad åt denna min gammelgumma, hon känns så fantastiskt bra och stabil, och hon gjorde mig inte besviken, nollade med en bra tid, som i slutändan skulle bli bästa tid av alla som kom i mål.

Med 3 nollor och första lag ut blev det bara att vänta, vi bestämde oss för att bara gå av hundarna och sen inte spendera för mycket tid med att titta på de andra, var bara 5 lag så 1 pinne stod på spel så det var vinna eller försvinna som gällde.

När vi gått av hundarna och började röra oss ner för att se hur det gick fick vi av de vi mötte höra att vi nog var de enda lag som nollat av alla, spänningen steg i oss då så många påpekade det, så det var några spända ögonblick av väntan på resultat, men sen läste speakern upp det hela och TEAM ÅRSUNDA var vinnare, ett högt JA och YES blev det, så skönt, bara helt underbart!

Efter lite euforisk väntan på nästa lopp var det som man gick på moln, vi HADE FIXAT DET!

Inför agilityn sa vi att nu går vi in och kör, men blir det fel så kan vi ju ta om då det inte gör nått, men ojsan hoppsan Kei nollade med mkt bra fart och tid, Isa nollade med en bra tid hon också, trots att Minna väntade ut henne på balansen, ett lite mutter hördes av nu tar ni inte pinnen av oss haha skönt att känna att motståndarna tyckte vi hade ett bra lag

Lillian gick lika bra denna gång, med riktigt härlig fart! Nolla nr2 var inte långt borta, men hon missade ett hinder precis i slutet, och då jag inte ville vända henne när hon sprang så fantastiskt bra körde jag bara på, men våra hundar gick så bra denna dag att att hade jag vänt henne är chansen mkt stor att vi vunnit även det loppet, men då kunde någon annan få den pinnen lika gärna.

Både jag och Minna var så nöjda och glada över våra hundar, jag har börjat hitta hur Kei och jag ska starta våra lopp, och Minna har hittat ett flyt i slalomen med Isa, något som märktes mkt bra i agilityn då Minna kunde ta flera meter på lillråttan. Lillian kan jag inte annat än konstatera att hennes goda form håller i sig, att inte träna agility mer än högst 2 ggr/veckan har gjort underverk med henne och hin känns underbar!

Ja nu är vi iaf anmälda till SM 2012 och nu jävlar ska vi då inte diska ur oss första dagen inte!

Minna jag och husbilen

Ja så bar det iväg till Kista för första utomhustävlingen för året,t samt den första resan med husbilen. För er som inte vet detta har jag, Minna och pappas husbil en mycket speciell relation till varandra, nått i stil med ”kan det gå fel, kommer det nog gå fel”. Vi får verkligen hoppas att vi samlade på oss allt denna gång så vi slipper strul resten av året men endast den som lever får se. Ja åter till denna resa då, som ni nog kan lista ut att inta har gått så bra…..

Men den började trevligt, skratt och prat mest hela vägen, GPSen var klar och det var bara köra, sen kom vi in till sthlm och friden tog slut för här möttes vi av vägbyggen och åter vägbyggen, jag hatar nu mer vägbyggen, vägbyggen som min kära gps inte visste om och därför inte kunde hitta dit vi skulle, tog därför fram vägbeskrivningen som fanns på klubben, och den var inte till mycket nytta, efter en irrfärd på ca 30min ringde vi till tävlingsledaren som kunde lotsa oss rätt. Äntligen över kan man tro men icke, väl på plats blev det dags att göra klart med gasolen, kylskåpet var inga problem, men värmefläkten!!! Den startade INTE! Nähä, byta batteri då, men de passade INTE! Bör en kall kall KALL natt för oss och hundarna och nu kunde de väll bara bli bättre eller…………

Vaknade sen på morgonen till ett vitt land, 5 cm snö och snöstorm, detta slutade med inställd tävling och där sätt vi i en iskall husbil (ca 10 grader inne). Fick som tur var skjuts av Monica O ner till Kista C där vi inhandlade nya batterin samt 2 element, sen träffade vi tillbaka med gott mod för nu skulle det minsann bli varmt!

Pluggar in elementen och de fungerar inte (hade el), kom då på att det nog var för dålig styrka i uttaget vi använde så började leta nytt, och lyckligtvis hittade jag ett och ÄNTLIGEN kom de igång och sakta sakta började temperaturen stiga. Efter ett x antal timmar är det nu lite över 20 grader och man bara njuter, snart ska vi ta en långpromenad i SOLSKENET och avsluta kvällen med lite film och godis, så hoppas vi att all snö fortsätter smälta bort så tävlingen blir av imorgon och att vi tar sista pinnen så ett SM 2012 kan bli av, jag och Minna ska göra allt vi kan för det iaf!

Men i vilket fall så tar gårdagens resa priset som den värsta EVER!!!!!

Rättvik och träning

Ja så hade man debuterat individuellt för iår med då, blev dock inte riktigt hur som man tänkt sig.

Sov ute i Årsunda torsdag-fredag då jag iaf skulle ut och käka och tänkte att hundarna ju kunde få spendera tiden där istället för hemma i Sandviken eller i bilen med mig på jobbet. När jag kliver upp på morgonen berättar mamma att Lillian hade spytt några ggr under natten. Bestämde mig redan då att om det inte blev bättre så skulle det inte bli någon tävling för henne, vilket också blev resultatet.

Spydde flera ggr under dagen och var definitivt inte sig själv alls, blev därför bara Kei som fick åka denna gång, bra då det gav mig tid att fokusera på bara henne, trist då Lillian gick så satans bra på lagtävlingen i Lagga helgen före med inte bara felfria lopp utan även riktigt bra tider.

Kei gick lite upp och ner under helgen, var rätt nöjd med hennes hopplopp på lördagen och väldigt missnöjd med agilityloppet, men där kom vi ändå på en 10plats och tog en SM-pinne, var en sjukt rolig och utmanande bana som Seppo (nått finskt efternamn) gjort. På söndagen var det ombytta roller, hon gick riktigt bra i ag-loppet, men då var det jag som inte hängde med och ett hinder togs åt fel håll. I hopploppet blev det tidsfel, men då jag vet var tiden tog vägen kan jag inte vara allt för missnöjd, betyder ju att hon kan fixa tiderna med viss marginal iaf. Blev ett stopp i starten då hon körde ner nosen, 5 sek minst, sen var mina byten inte de bästa direkt, blev sen en sväng åt fel håll efter en tunnel och någon stor sväng med så ja tiderna kan man fixa bara man har en hund med sig.

Fri som är på upphällningen med löpet fick hålla sig på kanterna så så mycket fokusträning mitt i smeten gick ju inte, men lite annat kunde vi träna med mindre träning och hon skötte sig riktigt bra.

Träningen går bra framåt med henne, slalomen ser bara bättre och bättre ut, hon börjar förstå vad jag menar när jag vill att hon ska göra serpentiner och att ta hindret som står framför henne även om jag står i en konstig vinkel. Att hon snart slutar löpa märks tydligt då intensiteten börjar bli som den var innan, att man funnit vad hon verkligen går igång på kan ju bidra det med, bollar och pipleksaker ska det vara hur kul som helst att springa och hämta lämna och få kastat igen.

Ska verkligen göra en ansträngning nu för att köra 2 pass slalom om dagen, varav ett innan man far till jobbet. Funkar ju nu när det inte är allt för varm ute och inte heller kallt LAGOM som det heter haha. Tror det kommer gå bra framåt nu så att man kan fokusera mer på kontaktfällten snart. Nej nu vankas det TV för hela slanten ha de….

Ibland skulle man va hund helt enkelt!

Vargspår igen då

Skillnad mellan en bc och dessa helt klart